Tips för månfotografering: så här fotograferar du överjordiska bilder på natthimlen

Månen har alltid varit ett fängslande motiv för fotografer världen runt, särskilt vid de sällsynta tillfällen när den visar sig som en supermåne eller till och med en blodmåne. Men det kan vara svårt att göra den rättvisa. Det kan vara en utmaning att fotografera ett ljusstarkt motiv som ligger mycket långt borta i svagt ljus, och att komponera och fokusera vid lång brännvidd. Men med rätt fotograferingsutrustning och exponeringsinställningar, samt noggrann planering innan du ger dig iväg, kan du ta otroligt detaljrika månbilder och bilder av stämningsfulla månlandskap. Här delar vi med oss av all information du behöver för att fotografera månen med expertråd om inställningar och utrustning samt tips om hur du tar de bästa månbilderna från astrofotografen Mara Leite.

Månens omloppsbana runt jorden tar 27 dagar, 7 timmar och 43 minuter. Denna cykel är indelad i faser: nymåne, tilltagande halvmåne, halvmåne, tilltagande måne, fullmåne, avtagande måne, halvmåne, avtagande halvmåne och nymåne igen. Varje fas ger dig inte bara ett nytt perspektiv av månen, den påverkar även ljusförhållandena – från en lysande fullmåne till en nymåne som knappt syns.

Vissa faser i månkalendern är verkligen speciella. När månen är närmre jorden och detta sammanfaller med en fullmåne – den tid i månaden när solen, månen och jorden ligger i linje – bjuds vi på en större fullmåne eller supermåne. En blodmåne – när en vanlig supermåne sammanfaller med en total månförmörkelse – är ännu mer sällsynt. Det innebär att jorden helt blockerar direkt solljus från att nå månen och att bara spritt ljus från jordens atmosfär finns kvar, vilket gör att månen ser svagt blodröd ut.

Att fotografera månen är inte bara ett roligt test av din kameraskicklighet, det är även ett fascinerande sätt att lära känna jordens och dess satellits rörelser. Vi vet exakt var månen stiger upp, var den rör sig över himlen och var den går ned, varje kväll i flera år framöver. Det finns flera användbara telefonappar som kan hjälpa dig att planera dina vinklar med precision. Som en ungefärlig guide dyker en fullmåne upp mitt emot den nedgående solen.

Se till att du tar hänsyn till tiden på dagen. Månen är kanske mest imponerande när den först dyker upp vid horisonten – det här kallas ”månuppgång”. Om du fotograferar en supermåne kan det vara särskilt effektfullt att fotografera just månuppgången. Ljuset måste färdas i sidled genom jordens atmosfär mot dig, vilket gör att månen får en varm rödaktig ton. Det här är också det ögonblick när månen verkar som störst, även om det är en illusion – storleken är densamma under hela natten, men atmosfärens krökning fungerar som ett förstoringsglas.

Det är även viktigt att kontrollera väderprognosen innan du ger dig ut. Klart väder ger dig optimal sikt. Hitta platser som ger dig en bra utsikt över vad som händer och har något ytterligare element som ger visuellt intresse, men inte distraherar – som en stadssilhuett. Se till att din utrustning är förberedd. Det innebär att allt är fulladdat och nedpackat. Månen rör sig snabbt så du vill inte behöva springa hem för att hämta något du har glömt – du kan missa det!

Automatiska exponeringslägen kanske inte fungerar konsekvent när du fotograferar månen, därför är det bäst att använda manuell exponering. Intensiteten på solljuset som träffar månen är i princip detsamma, så det finns en enkel exponeringsregel som vi kan använda som guide – regeln ”looney 11”. Ställ in bländaren på f/11 och matcha slutartiden till inversen av ISO, dvs. vid ISO 100 använder vi 1/100 sek, vid ISO 200 blir slutartiden 1/200 sek och så vidare. Det här är dock inte hugget i sten, utan du kan variera slutartiden och bländaren runt dessa värden tills bilden ser rätt ut.

Ett långt objektiv är ett måste för att ta närbilder på månen, men oroa dig inte när du precis har börjat. Ett ljusstarkt, dyrt objektiv är inte nödvändigt eftersom månen är så ljusstark att du inte behöver de största bländarna som finns på de bästa långa objektiven. Även standardzoomobjektiv som Canon RF 24-105mm F4-7.1 IS STM eller RF-S 18-150mm F3.5-6.3 IS STM kan fungera. Du kanske inte lyckas fylla bilden, men du kan alltid beskära området senare. Det är här de högupplösta kamerorna från EOS R-systemet visar sitt värde. Fullformatskameran Canon EOS R8 ger knivskarp klarhet även i svagt ljus och APS-C-sensorerna på kamerorna Canon EOS R10 och EOS R50 ger objektiv ett smalare synfält och ger extra räckvidd från vidare objektiv.

Även om fullmånen är fängslande är det faktiskt inte den bästa tiden att ta bilder om du är intresserad av att fånga särdrag på ytan, som kratrar. På ungefär samma sätt som en kameras uppfällbara blixt lyser upp ett ansikte tar det framåtriktade solljuset vid fullmåne bort mycket av skuggorna. Vid andra tidpunkter under månaden kommer solljuset mer från sidan, vilket skapar de högdagrar och skuggor som behövs för att visa upp konturerna och detaljerna i månlandskapet. RF 100-400mm F5.6-8 IS USM kombinerar ett långt telezoomobjektiv med bildstabilisering och är ett fantastiskt objektiv för närbilder. Om du verkligen vill fylla bilden väljer du ett väldigt långt objektiv som RF 600mm F11 IS STM. Bländaren på f/11 är perfekt för månfotografering, eftersom den passar för exponeringsregeln ”looney 11”. Om du vill förlänga räckvidden för dina objektiv kan objektivextendrar som Extender RF 1.4x och Extender RF 2x vara användbara.

Experimentera kreativt med ett bredare objektiv som Canon RF 14-35mm F4L IS USM. Då kan du införliva månen i ett befintligt landskap. Även om månen ofta gör ett bestående intryck på egen hand kan du skapa intressanta kompositioner genom att få med välbekanta landmärken eller en särskild silhuett. Det gör även att du kan leka med skala och få mäktiga resultat.

Ta din månfotografering till nästa nivå med fler tips och inspiration från proffsfotografen Andrew Fusek Peters*.


Skrivet av James Paterson, Phil Hall och Rachel Segal Hamilton

* Endast tillgängligt på vissa språk.