Tips och tekniker för bättre kamerapanorering

Från att frysa motiv i hög hastighet mot dynamiska bakgrunder till att skapa en känsla av rörelse för långsammare motiv – med hjälp av panoreringstekniken vid fotografering kan du skapa rörelse och dramatik i dina bilder.

Du kan använda panoreringsmetoden för att lägga till ytterligare element i dina bilder med valfri kamera. Och du behöver inte heller fotografera motiv med hög hastighet. Panorering kan användas för att skapa en känsla av rörelse för relativt långsamma motiv, eftersom rörelseoskärpan kan få dem att se ut att färdas mycket snabbare än de gör.

Panorering är en kreativ teknik som kan förmedla en verklig känsla av rörelse i actionbilder. Om du använder en kort slutartid för att frysa ett motiv som rör sig snabbt kan bilden sakna en del av dramatiken som fanns där, eftersom motivet ser ut som en staty. Men om du använder en längre slutartid, och flyttar (eller panorerar) kameran med samma hastighet som motivet, kan du få det rörliga motivet skarpt medan bakgrunden och eventuella statiska objekt blir jämnt oskarpa.

Utöver att skapa en känsla av hastighet kan panorering hjälpa dig att ta en skarpare bild av ett rörligt motiv och fokusera tittarens uppmärksamhet på det, eller helt enkelt dölja osmickrande bakgrunder. Kamerapanorering är en fantastisk färdighet att ha, oavsett avsikten med fotograferingen, och hemligheten bakom en imponerande panorering är övning. Panorering kräver bra kamerakontroll, så det är erfarenhet som behövs.

Det är bra att öva på panorering vid fotografering av sporter på bana, eftersom du får många försök att finslipa dina färdigheter när löparna, hästarna, terrängcyklarna eller racingbilarna passerar varje varv. Hemma är barn eller husdjur som leker i trädgården perfekta möjligheter att försöka fånga motiv i rörelse.

Växla till läget tidsförval (Tv) eller helmanuellt läge (M) och välj slutartid.

Den idealiska slutartiden väljs utifrån flera faktorer: hur snabbt motivet rör sig, avståndet mellan dig och motivet, vilket objektiv du använder och hur mycket oskärpa du vill ha i bilden. Börja med en slutartid på omkring 1/60 sek och förläng den i takt med att du blir mer van vid rörelsen. Prova 1/30 sek eller långsammare för mer oskärpa, 1/125 sek för mindre. Se till att stänga av bildstabilisatorn, såvida du inte fotograferar med ett objektiv som har funktionen Läge 2 IS – använd i så fall den. I det här läget korrigerar bildstabiliseringssystemet för vertikala skakningar, men inte kamerans horisontella rörelse när du följer händelserna.

Vissa motiv kan kräva en kortare slutartid för att förhindra att de blir oskarpa. Fotar du till exempel en racerbil behöver du förmodligen kortare slutartid än om du fotar en cyklist. Du kan fortfarande fånga mycket oskärpa med en slutartid på 1/200 eller 1/400 sek, om motivet rör sig snabbt och du lyckas spåra det medan det rör sig.

Om du fotograferar i manuellt läge måste du även ställa in en bländare för att få bra exponering. Med tidsförval (Tv) tar kameran hand om den aspekten åt dig.

Ställ in serietagningsläget. Då har du bättre möjlighet att fånga viktiga ögonblick och du slipper även den kameraskakning som uppstår när du trycker på avtryckaren.

Bakgrunden i bilden bör vara oskarp så att detaljer i bakgrunden inte blir så framträdande i bilden. Men färgerna i bakgrunden utgör en viktig del av bilden eftersom de ramar in motivet. Om du har möjlighet letar du efter en bakgrund som står i kontrast till motivet för att det ska sticka ut, och det fungerar bra när det fångas som mjuka ränder. Några övningsbilder utan motivet på plats kan hjälpa dig att fastställa om det fungerar. Horisontella linjer, till exempel ett staket eller en vägkant, tillför struktur och ger en större känsla av hastighet. Om du fotograferar i svagt ljus kan suddiga bakgrundsljus ge dina bilder en riktigt dramatisk känsla.

Om du vill förhindra att kameran fokuserar om medan du panorerar kan du använda kamerans autofokus i AI Servo AF-läget för att följa motivet. Beroende på hur långt bort du befinner dig från motivet kan du behöva experimentera för att avgöra om enpunkts-AF eller zon-AF ger bättre resultat.

1. Stå vänd mot den bakgrund du har valt och stå med fötterna axelbrett isär för att få stabilitet. Det är bara kroppens övre del som bör röra sig under panoreringen, så vrid midjan för att följa det som händer.
2. När du använder serietagning trycker du ned avtryckaren ordentligt innan motivet når önskad plats och fortsätter fotografera tills motivet har passerat den.
3. Följ motivet med hjälp av en mjuk rörelse, men gör inte bara det medan du faktiskt tar bilder. Följ motivet redan innan, under och efter fotograferingen och se till att kameran och du själv är så stadiga som möjligt – undvik lutning och rörelser i sidled. Det kan vara enklare att göra det om du använder sökaren (om kameran har sökare) istället för LCD-skärmen.

Panorering kräver övning, så oroa dig inte om dina första bilder inte blir så bra. Du lär dig genom att ta många bilder och fundera över varför vissa blir bättre än andra. Är det till exempel fel slutartid eller är motivet för suddigt? Sedan kan du tillämpa det du har lärt dig nästa gång du fotograferar.

Om motivet är i perfekt fokus och bakgrunden har en jämn oskärpa har du givetvis gjort ett bra jobb. Det är kul att panorera, och du kommer troligen att vilja göra det igen!

När du har lärt dig tekniken bakom att panorera i dagsljus kan du vara kreativ på kvällen och använda ljusspår i din panoramabild.


Skrivet av Marcus Hawkins