Efterforskning, rapportering, respekt – så blir man en uppmärksam resefotograf

Händerna håller hårt i den godisfärgade karusellhästen, ansiktet lyser av spänning och hijaben svävar likt en superhjältes cape. Det är inte den typiska bilden du ser av en ung muslimsk flicka och det är just därför det är ett av Canon-ambassadören Gulshan Khans favoritfotografier. ”Muslimer, särskilt kvinnor och flickor, avbildas inte alltid som de öppenhjärtade människor vi faktiskt är. Jag säger ’vi’ eftersom det här är min egen kultur”, förklarar den sydafrikanska fotojournalisten. ”Vi ser så mycket lidande och en känsla av ’de andra’ i bilder från den afrikanska kontinenten. Den här flickan är full av glädje och har fotograferats med värdighet.”

Gulshans exempel påminner oss om att kameran är kraftfull. Bilderna du skapar kan ge upphov till endimensionella sätt att se på världen eller så kan de avslöja mer än så. Det gäller särskilt vid fotografering av kulturer eller samhällen som inte är dina egna, oavsett om det sker i kvarteret runt hörnet eller om du har rest tusentals kilometer för att komma till platsen. För Gulshan är det här en del av jobbet. Gulshan är en oberoende fotojournalist som har publicerats i National Geographic, New York Times och The Guardian och hon har tidigare arbetat som frilansare åt AFP (Agence France Presse). Hon tar regelbundet bilder av människor och platser i sitt hemland och på andra håll i världen. Här förklarar hon hur du kan skapa slående men känsliga kulturella fotografier.

På 1800-talet, när fotografering var en ny teknik, ansåg europeiska kolonialister på ett felaktigt sätt att kameran var ett vetenskapligt verktyg och de använde den för att klassificera och förtrycka infödda människor. Gulshan tror att den traditionen lever vidare i uppfattningen att kameran är ett opartiskt medium.

”Fotografier är lärorika. De lär oss hur vi ska betrakta oss själva och varandra”, säger hon. ”Det finns en uppfattning om att en bild är objektiv sanning, men det stämmer inte. Du finns alltid med i dina bilder. Din ideologi, dina erfarenheter och dina värderingar återspeglas i det du väljer att placera i bilden och det du väljer att utelämna.”

Gulshan lyfter även fram det faktum att vissa västerländska resenärer och bildskapare känner att de måste utforska ”exotiska” platser. ”Det är inget fel med att besöka platser och fotografera”, betonar Gulshan. ”Det blir ett problem när du gör det och förutsätter att du är bättre och vet bättre än de människor du fotograferar.”

När man hör ordet ”kultur” tänker man ofta på nationalitet, ras eller religion, men för Gulshan är det här konceptet mycket bredare än så. ”Det kan röra sig om en grupp med ett visst värderingssystem, en arbetsrelaterad kultur eller människor som tillhör en social klass eller som ingår i en musikkultur”, säger hon.

Oavsett vad det är måste du se till att du har gjort så mycket efterforskning som möjligt innan du kommer dit med kameran. Det hjälper dig att identifiera ovanliga platser eller viktiga tillfällen, som en festival eller en demonstration, vilket ger dig möjlighet att ta relevanta bilder.

Det handlar även om att förstå normer och traditioner och de problem som olika personer står inför, vilket kan påverka hur du väljer att fotografera. Följ mediebevakningen, läs böcker, titta på dokumentärer, bekanta dig med platser via Google Maps och – viktigast av allt – prata med människor”, råder Gulshan. Om du är utomlands och bor på ett hotell kan du prata med personalen. Om du är på ett event kan du fråga deltagarna vad det innebär för dem och varför de är där. Var respektfull, empatisk och öppen för att lära dig.

Det finns en balans mellan att få effektfulla bilder och att behandla människor med den hänsyn de förtjänar. Gulshan undviker i allmänhet långa objektiv och föredrar att para ihop sina kameror Canon EOS R och EOS R5 med ett Canon RF 35mm F1.8 MACRO IS STM-objektiv samt att komma nära det hon fotograferar och låta sig uppslukas av händelserna. ”Du måste prata med människor när du är så pass nära och dina bilder blir då oundvikligen mer intima”, förklarar hon.

Undantaget från detta är när hon arbetar i heliga utrymmen och redan har fått tillstånd att fotografera där men inte vill inkräkta. ”På andliga platser måste du vara känslig inför kulturen och det bästa sättet att se till att du inte är respektlös eller inkräktande är att fråga om det är okej att vara där”, berättar hon. ”Fråga var du får vara och var du inte får vara och vilka regler som gäller. I många moskéer och tempel måste du till exempel ta av dig skorna, du måste vara klädd på ett lämpligt sätt och det är även respektlöst att gå framför en person som ber eller att försöka prata med dem.

”I sådana situationer har jag använt ett Canon RF 70-200mm F2.8L IS USM-objektiv”, tillägger hon. ”Jag håller alltid slutaren så tyst som möjligt, så att den inte blir påträngande och för att visa respekt i situationer som kräver ett tyst och diskret uppförande.”

Det är inte bara kameror på proffsnivå, som EOS R5, som har ett alternativ för tyst bildtagning. Om du växlar till tyst bildtagningsläge på systemkameran Canon EOS R10 justeras alla relevanta inställningar samtidigt, vilket förhindrar att ljud eller ljus avges från kameran. Genom att para ihop EOS R10 med det mångsidiga Canon RF-S 18-150mm F3.5-6.3 IS STM-objektivet får du dessutom en längre räckvidd för att minimera risken för att störa.

Det är viktigt att skilja mellan offentliga event, där det finns en förväntan om att fotografering kommer att ske, och fotografier som du tar när du promenerar på sidogator eller som en del av ett personligt projekt med en viss grupp. ”Du bör då ha bett om samtycke”, säger Gulshan. Det innebär att tydligt förklara för människor varför du är intresserad av att ta bilder av dem och vad du tänker göra med bilderna efteråt.

Hur du gör detta beror på situationen. Om du gör ett projekt i en samhällsmiljö kan du få tillstånd först och lära känna människorna innan du börjar ta spontana fotografier när de är avslappnade i din närvaro. På gatorna i en stad kan du prata med en marknadssäljare och sedan ta ett porträtt av dem efteråt. Om du inte talar språket kan du hitta någon som kan översätta åt dig. Var ständigt uppmärksam på hur personen du fotograferar reagerar. Gulshan säger att ”Du märker om du får människor att känna sig obekväma”. I så fall är det dags att lägga ifrån sig kameran.

Gulshan använder numera sin kamera ”instinktivt”, men hon har ägnat tid åt att titta på bilder och tänka på hur människor avbildas. ”Det är viktigt att kunna läsa situationen och vara uppmärksam”, säger hon. ”Tänk på saker som de vinklar du fotograferar från och vad det förmedlar till någon som tittar på bilden.” Följ olika Instagram-konton för att få en bättre förståelse för hur fotografer väljer att representera sina egna samhällen. Ibland behövs en bildsekvens för att ge en fylligare redogörelse, säger Gulshan, men ”det är möjligt att säga något djupgående om en person eller en kultur med en enda bild. Kom bara ihåg att det aldrig är hela historien.”

Skrivet av Rachel Segal Hamilton