Skarpare bilder

Du kanske har blivit frustrerad över suddiga bilder tidigare, men när du vet att det bara finns två orsaker till suddighet – för att du missar fokus och rörelsen (antingen motivets eller kamerans) – blir de lätta att undvika. Här följer några tips som kan hjälpa dig att ta skarpa bilder varje gång.

Stå axelbrett med fötterna riktade mot bildens motiv. Ta ett stadigt grepp om kameran och håll den nära kroppen, med armbågarna vilande mot bröstet för extra stöd. Om du använder en sökare kan även ditt ansikte hjälpa till att hålla upp kameran.

Om du lutar dig mot ett stadigt föremål, såsom en vägg eller ett bord, kan du hålla kameran ännu stadigare. Samma sak gäller om du drar åt kameraremmen tätt runt armbågen.

När du tar bilden trycker du ned avtryckaren mjukt, snarare än att trycka ned den med en stöt. Försök att hålla kameran så stilla som möjligt när du tar bilden. Vissa kameror har en blinkande kameraikon i Auto-läge eller Hybrid Auto-läge som varnar dig om att bilden troligtvis kommer att bli suddig på grund av kameraskakning.

Om slutartiden är för lång får du kämpa med att hålla kameran stilla under exponeringen och resultatet blir en suddig bild. Du kan kontrollera slutartiden i sökaren eller på snabbkontrollskärmen. Det bästa är att använda en slutartid som är minst lika snabb som den ”effektiva” brännvidden – vilket är objektivets brännvidd multiplicerat med beskärningsfaktorn hos sensorn i APS-C-format (x1,6). Om du till exempel har ett objektiv på 50 mm bör du satsa på en slutartid på 1/80 sek. Du kan behöva en ännu kortare slutartid om motivet rör på sig. Om kameran har ett Sport-läge ställer den automatiskt in kortare slutartider, men det enklaste sättet att kontrollera slutartiden är att använda läget för tidsförval (Tv).

Objektiv med ”IS” i namnet har teknik för bildstabilisering. Vissa kameror har dessutom en inbyggd bildstabilisator (IBIS) som minskar effekten av kameraskakningar även om ditt objektiv inte har en bildstabilisator. När ett objektiv med bildstabilisator används fungerar IBIS i kombination med objektivet. IS och IBIS minskar effekten av kameraskakningar, så att du kan fotografera med längre slutartider och ändå få skarpa resultat. Det är viktigt att observera att bildstabiliseringen endast kan kompensera för kameraskakningar och inte för att motivet rör på sig (du behöver ändå ha en relativt kort slutartid för att få en skarp bild).

Om du vill aktivera funktionen för bildstabilisator på ett RF-, EF- eller EF-S-objektiv med bildstabilisering använder du reglaget på objektivet. Det kan vara bra att inaktivera bildstabiliseringen när kameran sitter på ett stativ, så att du inte får suddiga resultat.

När ett objektiv med bildstabilisator används fungerar IBIS i kombination med objektivet för att minska kameraskakningar vid betydligt längre slutartider. IBIS är aktiverat som standard, men det kan vara bra att inaktivera IBIS när kameran sitter på ett stativ, så att du inte får suddiga resultat. När du inaktiverar objektivets bildstabilisering inaktiveras även IBIS. På objektiv utan bildstabilisering inaktiverar du IBIS på kamerans meny.

Ett stativ hjälper dig att få bästa möjliga resultat med kameran, då du kan använda den låga känslighetsinställningen (ISO) när ljusnivån sjunker eller om du använder en liten bländare. På så sätt förblir kameran stadig i perfekt fotograferingsposition, vilket passar utmärkt när du fotograferar landskap, stilleben och makromotiv.

När kameran är fäst på ett stativ eller vilar på en stadig yta kan du använda självutlösaren på två sekunder eller en fjärrutlösare för att ta bilden, istället för att trycka ned slutarknappen. Du kan även kontrollera en Wi-Fi-aktiverad kamera med hjälp av Camera Connect-appen på en mobil enhet.

Kamerans autofokussystem bör göra bilden skarp åt dig, såvida det inte finns något mellan kameran och huvudmotivet som kan störa fokuseringen. Om du väljer en AF-punkt manuellt istället för att låta kameran göra det automatiskt kan du säkerställa att den ligger över rätt del av motivet.

Genom att ändra bländaren kan du kontrollera skärpedjupet i bilden. Små bländare, till exempel f/22, ger ett stort skärpedjup, vilket innebär att en större del av bilden blir skarp. Stora bländare, till exempel f/2,8, minskar skärpedjupet, så att endast ett litet område av bilden hamnar i fokus.

Det är lätt att tro att det bästa är att välja en liten bländare för det mesta, men små bländare minskar mängden tillgängligt ljus, vilket kan leda till långa slutartider och en större risk för suddiga bilder.

Stora bländare släpper in mycket ljus och möjliggör kortare slutartider, men det korta skärpedjupet innebär att alla fokuseringsfel blir synliga.

Om du väljer en bländare någonstans i mitten av intervallet, till exempel f/8, får du ofta den bästa kompromissen mellan skärpedjup och slutartid. Du kan kontrollera bländaren med bländarförval (Av) och manuellt exponeringsläge (M).

ISO-hastigheten avgör hur mycket ljus kameran behöver för att ta en bild. Vid ljusa förhållanden kan du använda ett lågt ISO-tal för att få bästa bildkvalitet, men i svagt ljus måste du öka ISO-talet för att förhindra att slutartiden blir för lång för att ge skarpa bilder. Även i starkt ljus kan du behöva ställa in ett högre ISO-tal, för att möjliggöra slutartider som är tillräckligt snabba för att frysa rörliga motiv eller för att minska effekterna av kameraskakning.

Genom att använda automatisk ISO kan du låta kameran ställa in ISO automatiskt. Kontrollera resultaten du får och experimentera sedan med olika inställningar.