Strategiska abonnemang: Förbered er för en flexibel framtid med IT som tjänst

Det finns en gräns för hur mycket ledare kan ”planera” för framtiden. Därför söker företag idag nya sätt att minska riskerna, särskilt för stora investeringar. Tjänstemodeller för konsumtion blir allt mer populära bland företag som ska köpa IT-lösningar. De erbjuder större anpassningsbarhet, flexibilitet och ekonomisk säkerhet än traditionella kapitalinköp.

Tjänstemodellen har växt snabbt det senaste årtiondet, först och främst för att den underlättar så mycket för ledningen. Tidigare kunde organisationer välja bort att investera i ny teknik för att de helt enkelt saknade de resurser eller kunskaper som krävdes för att hantera den.

Att flytta ansvaret för driften tillbaka till leverantören passade alla inblandade: det ökar sannolikheten för investeringar, vilket ger större tillväxtmöjligheter för leverantörer, och det ger även kunderna tillgång till de innovativa funktionerna de önskar utan att behöva krångla med den dagliga hanteringen.

Men när pandemin slog till förutspådde Deloitte, liksom andra kommentatorer, att tjänstemodellen allt mer skulle uppskattas för sin andra kärnegenskap: att ge företag större möjligheter att förbli flexibla och motståndskraftiga i osäkra tider. Under andra kvartalet 2020, då pandemin påverkade företag som mest, hade faktiskt många teknikföretag högre intäkter från tjänstemodeller än genom traditionell produktförsäljning. Under fjärde kvartalet 2020 visade ny forskning att 75 % av företagen lade över hälften av sina investeringar inom företagsteknik på tjänsteavtal.

En av huvudanledningarna till att tjänstemodellen allt oftare används för att rida ut stormar är de ekonomiska fördelarna. Tjänstemodeller flyttar kostnaderna från kapitalutgifter till driftskostnader, så att företag och deras ledningsgrupper slipper hitta finansiering för större utgifter vid ett och samma tillfälle.

Avtal med fasta betalningar, som är en typ av tjänstemodell, ger förståeligt oroliga ekonomiavdelningar möjlighet att bättre planera för framtiden, med en tydligare bild av planerade utgifter varje månad. De stabila, regelbundna kostnaderna minskar även komplexiteten i att balansera utgifter i oförutsägbara tider.

Tjänstemodellen bidrar även till att minska riskerna avsevärt. I ett ansträngt ekonomiskt läge vill organisationer över hela världen hitta sätt att dra åt svångremmen. En stor kapitalutgift för en innovation kan mycket väl ses som en risk som företaget inte har råd med, särskilt om ledarna inte kan garantera framgång eller användning.

Eftersom våra arbetsvanor förändras så snabbt kan det vara svårt att förutsäga hur arbetsplatskraven ska utvecklas och därmed om teknik som behövs just nu även används om tre månader. Till exempel var distansarbete obligatoriskt under en stor del av 2020 och början av 2021 i hela Europa, vilket skapade en stor oväntad efterfrågan på specialistteknik. Detta kan ha uppfattats som något tillfälligt, men många organisationer satsar nu på långsiktiga hybridarbetsmiljöer – men den exakta balansen och reglerna kring dessa arbetssätt är fortfarande under utveckling.

Genom tjänstebaserade lösningar kan ledare möta skiftande behov. När behoven genomgår stora förändringar kan kontrakt per användning underlätta i snabbt växlande miljöer där företag fortfarande håller på att beräkna sina faktiska behov. Dessa abonnemangstjänster är mycket enklare att aktivera, justera och säga upp. Ledare kan känna sig trygga med att de kan anpassa sina hybridarbetsmiljöer och finjustera funktionerna genom att helt enkelt skala eller ändra sina investeringar i tjänstemodeller.

Innan tjänstemodellen blev allmänt använd var IT-chefernas arbete med efterforskning och val av företagsteknik mer krävande. Eftersom det var ett stort ekonomiskt beslut lade IT-team ofta stora mängder tid på att granska olika produkters specifikationer. Det var helt och hållet företagets ansvar att fatta rätt beslut och förvissa sig om att tekniken kunde hanteras och underhållas internt. Eftersom processen var så tidskrävande fick IT-avdelningen rykte om sig att vara kostsam.

Upptagna IT-chefer ställs nu inför utmaningen att anpassa sina traditionella arbetsmiljöer efter nya utmaningar, som hybridarbete. De har ännu mindre tid att ägna åt inköpsprocessen, och samtidigt har de ännu större och mer komplexa behov att tillgodose.

Med tjänstelösningar minskar pressen på inköpsprocessen eftersom ansvaret för lösningens prestanda och underhåll ligger hos leverantören. Organisationer köper helt enkelt de funktioner som tekniken levererar. Företagsledare kan försäkra sig om att IT-teamen lägger mindre tid och resurser på den komplexa hanteringen av enheter och teknik, och mer tid på att säkerställa att lösningen ger avkastning på investeringen och används av arbetstagarna på ett sätt som drar nytta av alla dess fördelar.

De senaste årens övergång till hybridarbete har visat på vikten av att kunna anpassa sig snabbt och köpa in eller skala funktioner för att stödja varierande krav. Tjänstebaserade lösningar ger möjlighet att investera i de tekniker som verkligen hjälper organisationer att förbättra det de erbjuder och utveckla sin framtid utan att behöva oroa sig för om de har möjlighet att hantera dem. I kombination med den ekonomiska säkerhet som tjänstemodeller ofta erbjuder, och flexibiliteten i att kunna justera tjänster efter behov, är dessa modeller ett smart sätt för ledare att minska risken i ett snabbt föränderligt landskap.